Ramavtal - exklusivt eller inte?

Pernilla Rasiwala

3 sep.

5 min läsning

En fråga som kan uppkomma vid tillämpningen av ett upphandlat ramavtal är om avtalet är exklusivt, dvs. om den upphandlande myndigheten är skyldig att köpa de tjänster eller varor som omfattas av ramavtalet från ramavtalsleverantören eller om motsvarande behov kan tillgodoses genom köp från andra leverantörer. Frågan får särskild betydelse när ramavtalet har ingåtts med endast en (1) leverantör men ramavtalet inte uttryckligen anger om det är exklusivt. En sådan situation aktualiserar dels hur upphandlade avtal ska tolkas, dels vilka omständigheter som kan medföra att en exklusivitetsförpliktelse anses följa av avtalet trots att den inte uttryckligen har reglerats. I detta inlägg går vi igenom rättsläget och ger dig konkreta tips på hur du kan ta kontroll över avtalets exklusivitet.

RÄTTSLIGA UTGÅNGSPUNKTER

Varken upphandlingsdirektiven eller den svenska upphandlingslagstiftningen reglerar generellt parternas ömsesidiga civilrättsliga förpliktelser efter att ett avtal har ingåtts genom ett upphandlingsförfarande. Frågan om ett upphandlat ramavtal är exklusivt får därför bedömas med utgångspunkt i allmänna avtalsrättsliga tolkningsprinciper. Även lojalitetsprincipen kan få betydelse. Principen innebär förenklat att avtalsparterna inom ramen för avtalsförhållandet har att i viss utsträckning beakta varandras berättigade intressen. Vid oklara avtalsvillkor kan också oklarhetsregeln aktualiseras, vilket kan innebära att den part som ensidigt utformat avtalet får bära risken för oklarheten.

Högsta domstolens avgörande NJA 2021 s. 643 är centralt för bedömningen av exklusivitet i upphandlade ramavtal. Målet avsåg ett ramavtal som hade ingåtts med en (1) leverantör. Vid sin helhetsbedömning beaktade HD bland annat att leverantören hade långtgående åtaganden att lämna offerter och upprätthålla leveranskapacitet under hela avtalsperioden. Leverantören skulle vidare säkerställa en långsiktig och stabil relation avseende priser och leveranser. Det förelåg dessutom en obalans mellan leverantörens kostsamma beredskapsåtaganden och det förhållandet att beställaren inte lämnade några volymgarantier. Även beställarens möjlighet att frånträda avtalet och det förhållandet att ramavtal skulle ingås med endast en (1) leverantör tillmättes betydelse.

Vid en samlad bedömning kom HD fram till att ramavtalet var exklusivt. Domstolen konstaterade också att ensamrätt är förenlig med den funktion som ramavtal har enligt upphandlingslagstiftningen. Avgörandet ska dock inte tolkas som att varje ramavtal som ingås med en (1) leverantör automatiskt är exklusivt. Bedömningen måste göras utifrån villkoren och omständigheterna i det enskilda avtalsförhållandet.

ANALYS

Avtalets ordalydelse utgör en central utgångspunkt. Om ordalydelsen inte ger något entydigt svar får även andra tolkningsdata beaktas, exempelvis avtalets systematik, ett villkors samband med övriga avtalsvillkor, regleringens syfte, avtalsföremålets natur och parternas ställning. Bedömningen ska ytterst göras genom en samlad helhetsbedömning.

Omständigheter som talar för exklusivitet

Av NJA 2021 s. 643 kan utläsas att frågan om exklusivitet inte är begränsad till om ordet ”exklusivitet” eller motsvarande förekommer i avtalet. Även avtalets konstruktion och de skyldigheter som parterna har åtagit sig kan medföra att en ensamrätt anses följa av avtalet. Att ett ramavtal har ingåtts med endast en (1) leverantör kan således vara en omständighet som talar för exklusivitet. Om detta kombineras med en skyldighet för leverantören att tillgodose beställarens faktiska behov blir argumentet starkare.

Detsamma gäller om leverantören måste säkerställa att viss kompetens, kapacitet eller andra resurser finns tillgängliga under hela avtalsperioden. Ju större ekonomiska och organisatoriska åtaganden leverantören måste göra för att kunna fullgöra ramavtalet, desto starkare kan argumentet bli för att avtalet förutsätter att leverantören också får möjlighet att tillgodose de behov som omfattas av avtalet. En annan relevant omständighet är om leverantören i praktiken har en skyldighet att acceptera eller åtminstone lämna offert på samtliga beställningar som faller inom ramavtalets omfattning. Ett system där leverantören förväntas hålla resurser tillgängliga och besvara samtliga beställningar är lättare att förena med exklusivitet än ett avtal där leverantören fritt kan välja vilka uppdrag som ska accepteras.

Även avtalets ekonomiska balans kan få betydelse. Om leverantören har omfattande skyldigheter men inte garanteras någon viss volym kan möjligheten att få leverera de behov som faktiskt uppkommer utgöra en viktig del av den kommersiella balansen i avtalet. Det var en av de omständigheter som HD beaktade i NJA 2021 s. 643.

Omständigheter som talar mot exklusivitet

Det främsta argumentet mot exklusivitet är att avtalet inte uttryckligen anger att det är exklusivt. En exklusivitetsförpliktelse kan få långtgående konsekvenser eftersom upphandlande myndighets möjlighet att tillgodose sina behov genom andra leverantörer begränsas. Det finns därför anledning till försiktighet innan en sådan förpliktelse läses in i ett avtal som saknar en uttrycklig exklusivitetsbestämmelse.

Det talar också mot exklusivitet om leverantören inte har någon ovillkorlig skyldighet att leverera eller lämna offert. Om leverantören fritt kan tacka nej till enskilda uppdrag blir det svårare att argumentera för att beställaren samtidigt skulle vara förhindrad att vända sig till någon annan för att få behovet tillgodosett. På motsvarande sätt kan avsaknaden av krav på beredskap, särskild kapacitet eller andra kostsamma åtaganden försvaga argumentet för exklusivitet. Ju mindre leverantören behöver investera eller hålla resurser tillgängliga med anledning av ramavtalet, desto svagare blir det ömsesidighetsargument som HD beaktade i NJA 2021 s. 643.

SLUTSATSER

Rättsläget innebär således inte att ett ramavtal med en (1) leverantör alltid är exklusivt. Inte heller innebär avsaknaden av en uttrycklig exklusivitetsklausul att avtalet aldrig kan vara exklusivt.

I stället krävs en helhetsbedömning av avtalet. En central skiljelinje går mellan ramavtal som huvudsakligen skapar en möjlighet att göra framtida beställningar och ramavtal där leverantören genom avtalsvillkoren har gjort långtgående åtaganden att stå till beställarens förfogande. I det senare fallet finns starkare skäl att anse att det samtidigt föreligger en förpliktelse för beställaren att använda ramavtalet för de behov som omfattas av det.

Vid bedömningen bör särskild vikt därför läggas vid antalet ramavtalsleverantörer, leverantörens leveransskyldighet, krav på kapacitet och resurser, eventuella beredskapskostnader, förekomsten eller avsaknaden av volymgarantier, beställnings- och offertförfarandets konstruktion samt parternas möjligheter att frånträda avtalet.

NJA 2021 s. 643 visar samtidigt att avsaknaden av en uttrycklig exklusivitetsbestämmelse inte är avgörande. Exklusivitet kan följa av avtalets samlade konstruktion. Det innebär att en upphandlande myndighet inte utan vidare bör utgå från att köp från andra leverantörer är tillåtna endast därför att ordet exklusivitet saknas i avtalet.

Om helhetsbedömningen talar för exklusivitet kan köp av varor eller tjänster från en annan leverantör innebära avtalsbrott. Den huvudsakliga civilrättsliga risken är då att ramavtalsleverantören kan göra gällande rätt till skadestånd.

PRAKTISKA TIPS

Utgå inte från att ett ramavtal är icke-exklusivt enbart därför att exklusivitet inte uttryckligen anges. Ju mer långtgående leverantörens skyldighet är att stå redo och tillgodose beställarens behov, desto större anledning finns att undersöka om en motsvarande exklusivitetsförpliktelse kan följa av avtalet.

Reglera exklusiviteten uttryckligen. Den viktigaste åtgärden är att redan i upphandlingsdokumenten och ramavtalet uttryckligen ange om avtalet är exklusivt eller inte.
Kontrollera hela avtalet – inte bara om ordet ”exklusiv” förekommer. Om ett befintligt ramavtal är oklart bör analysen omfatta samtliga villkor som reglerar leveransskyldighet, kapacitet, resurser, volymer, beställningar, offerter och uppsägning.
Granska leverantörens skyldigheter. Krav på att hålla personal, kompetens eller annan kapacitet tillgänglig kan tillsammans med andra omständigheter tala för att avtalet är exklusivt.
Tydliggör beställnings- och offertprocessen. Det bör framgå inom vilken tid leverantören ska svara och om leverantören har rätt att tacka nej. En strukturerad process minskar tolkningsutrymmet.
Definiera vad som händer om leverantören inte kan eller vill leverera. Ramavtalet bör uttryckligen ange om beställaren i en sådan situation får köpa tjänsten eller varan från en annan leverantör. Detsamma gäller om leverantören inte svarar inom föreskriven tid.
Dokumentera avvikelser och kommunikation. Beställningar, offerter, uteblivna svar, nekade uppdrag, prisdiskussioner och överenskommelser bör dokumenteras. Sådan dokumentation kan få stor betydelse vid en senare tvist om ramavtalets innebörd eller parternas fullgörande.
Gör en juridisk bedömning innan köp sker utanför ramavtalet. Om exklusivitetsfrågan inte kan avgöras med rimlig säkerhet bör ett planerat köp från en annan leverantör föregås av en konkret avtalsanalys.

Av Johan Stern